Bye bye Rosemary
Lyckades, efter lite krångel, få med mig alla inlägg, men inga kommentarer, det kostar visst pengar då. Det känns riktigt skönt att äntligen flytta från blogg.se till något mer kreativt och dessutom reklamfritt! =)
|
|
Nya adressen!
Avslutar min tid med Rosemary och bjuder på mig själv med en bild av min oh-så-classy sida, julen 2004 ;)
/Cilla
Bloggflytt?
Det man inte har i huvudet får man ha i benen
Väl hemma gjorde jag favorit i repris på gårdagens middag, ugnsstekt kyckling med bananchutney och ris. Tyvärr blev den inte alls lika bra på bild som den blev i munnen, så inga smarriga matbilder idag, bjuder på lite höstpluggmys från mitt vardagsrum istället.
Te och tända ljus ♥
Så efter lite lunch- och kaffepaus är det bara att hoppa på't igen. Om jag nu itne klarar tentan på fredag så ska jag i alla fall kunna så mycket som möjligt för att underlätta omtentapluggandet senare!
/C
Slutet är nära
två dagar kvar till tenta, sen är det över för denna gången. Ångesten gör sig påmind och jag får lite panik över att jag inte ens fattar frågorna på de gamla tentorna. Men det är två dagar kvar, man hinner nog lära sig massor på den tiden om man bara vill. Men det förutsätter nog att jag tar mig någon annan stans och pluggar, här hemma har jag ett diskberg som distraherar och en ylande katt som gör att jag knappt hör mig själv tänka.
Så en dusch och lite uppfräschning, sedan hoppar jag i mina nya små moln till vinterskor (Tack pappa!) och beger mig till Pedagogen för att i timmar roa mig med organisk kemi.
Mina Gore Tex-skönheter från Ecco.
Farväl kalla och blöta fötter! :)
Dagen då benen dog
Kan vi hoppa över imorgon?
Igår tog jag mig an pass 3 i Vägen mot vinterform, ett galet påhitt av Sara på Träningsglädje och är man som jag en smula knäpp så tar man sig an en utmaning med ett leende. (Och har även vissa stunder då man betvivlar sin egen mentala hälsa som håller på med sånt frivilligt)
Så jag joggade upp till en mysig plats i skogen och körde igång. När jag, efter tredje blocket insåg att det längst ner stod "avsluta med 100 benböj" så ville jag bara lägga mig ner och dö litegrann. Som om jag inte tagit ut mig tillräckligt redan?! Men hey, har jag väl börjat måste jag ju slutföra. Gissa om jag var stolt när jag stapplande och väldigt långsamt joggade hem igen.
Träningsvärken kom som ett brev på posten. Direkt. Andra som gett sig på passet skrev om "totalinvalid underkropp". Det var mer sanning i det än jag trodde. Igår fick jag visserligen sitta ner och duscha för benen inte ville stå upp i det hala badkaret, neb det var ändå hanterbart. I morse gjorde benen fortfarande ungefär vad jag bad dem att göra (men bara ungefär, Mr. hade väldigt kul åt de gånger benen valde att göra något helt annat), men det skulle bara bli värre... Jag gick runt inne i stan i jakt på vinterskor och blev omkörd av en tant med rullator! Trappor, backar och ojämnt underlag är min mardröm just nu.
VARFÖR ska jag bo längst upp i ett hus utan hiss?!
Andra dagen är alltid värst. Jag längtar inte till imorgon.
/C
Fridfullt
En mysig tradition.
Normalt brukar vi irra runt i en halvtime innan vi hittar rätt grav eftersom ingen kommer ihåg att skriva ner var de ligger, men i år var minnet med mig och vi slog nog något slags rekord. De hade gjort så fint på kyrkogården och satt ut gravlyktor längs med hela bilvägen upp och vid minneslunden stod lyktorna i hjärtformation. Jag älskar traditionen att åka dit, det är så fridfullt med alla ljus som fladdrar i mörkret.
Under min promenad med Annqa fick jag ett samtal från Björnen som undrade om inte jag kunde vara vääldigt snäll och jobba söndag morgon för ingen annan kunde. Snäll som jag är så ställde jag upp, viljet jag litegrann ångrade när klockan ringde kl. 5 i morse, men efter en uppfriskande promenad ner till Maxi så kändes det lite bättre. Det var itne så mycket att plocka upp idag, så jag kunde gå hem medans världen fortfarande var söndagssömnig och i lugn och ro njuta av höstluften. Det har börjat blekna lite på alla träd nu, men vissa buskar har fortfarande kvar sitt färgsprakande lövverk, jag får energi av alla vackra färgerna på hösten, det är så vackert!
Visst är det vackert?
/Cilla
Bam!
Märkligt hur det fungerar det där med kärlek, ibland bara den finns där och ibland slår den till en med basebollträ i skallen. Vilket spelar egentligen inte särskilt stor roll, är så glad att den finns där.
vilse hemma
Ikväll satt jag och segade till över kurslitteraturen, så jag bestämde mig för en liten kvällspromenad. Det var riktigt skönt och jag tog vägen genom ett villaområde jag aldrig gått genom förut. Det var jättemysigt, men plötsligt hade jag verkligen ingen aning om vart jag var och forsatte helt på känn med tanken "jodå, det är nog åt det här hållet jag bor!" på repeat i skallen. Och tänka sig, lika plötsligt som jag blev vilse så kände jag igen mig och var toknära hemma igen. Skönt att mitt lokalsinne tydligen itne är helt åt helsike i alla fall då :P
Kväll, trött, ska nog lägga mig nu. Har fått i mig en stor kopp te och längtar efter att mysa ner mig i sängen och sova.
Galenskap
Backintervaller.
Jag trotsade min motvilja, klämde ner mig och min mage som kändes två storlekar uppsvullnad i löpartightsen och underställ, tog mig ut i kylan och regnet. Tänk vad mycket bättre det kändes när jag kom upp för helvettesbacken till Safjället och möttes av en sprudlande Fummelfot och ett "du är så himla snygg, love those curves!". Jag blev plötsligt både glad och pepp =)
Hon hade med sig ett par stavar och vi turades om att ha dem, så det blev varannan gång med och varannan utan stavar. Jag insåg hur patetiskt svagt axelparti jag har, helt sjukt ju! (Borde köra lite stavar emellanåt kanske.) Men nu, efter 12 gånger upp för den jävla backen skriker mina vader och lår på mig och jag fasar för morgondagens invaliditet, kommer göra såå ont! Men oj vad jag ändå älskar träningsvärk, är nog inte riktigt klok ändå ^^
9
"Jag har fått jobb!!"
Att man kan bli så innerligt glad för någon annans lycka är helt otroligt, men jag bubblade inombords av glädje över att hon blev anställd på fläcken på sin andra intervju. You go girl, det kommer bli grymt bra! Jättegrattis! (igen)
Nu ska jag göra kvällen om möjligt ännu lite bättre. Tacokväll med älskade Mr. och tänkte även introducera honom för en rawfoodefterrätt. Inte provat just den själv heller, ska bli spännande :)
Life is good!
Betyg
Om nom nom
Igår var det oförskämt tidig uppgång för både Mr. och mig, ingen av oss var särskilt lycklig när hans klocka började låta. Menmen, det är ju alltid mysigt att äta frukost tillsammans iaf. Hade möte med projektgruppen för att förbereda redovisning, det kommer bli sjukt bra! Vi har en saga för att illustrera våran rapport och en pp med ca 50 slides, bara bilder. MVG i kreativitet!
Appropå betyg så har äntligen tentaresultatet för nutritionsfysiologin kommit, men jag har inte riktigt koll på min tentakod. Trodde de var 9 eller 6... problemet är då att kod 6 har fått U och kod 9 har fått G... typiskt! Jag vill ju veeeetaaaa!!! Skiter i om redovisningarna är klara tidigare eller inte, jag ska till expeditionen och hämta ut tentan idag och hör sen!
/Cilla
Jävla skitkväll, gå och dö!
Hela dagen har jag bara känt mig totalt opepp och allmänt seg, tänkte att en liten löptur nog skulle få ordning på grejorna, det brukar ju fungera. Jag tog två varv på Safjället och jag joggade till och med upp för asfaltsbiten på mördarbacken, det kändes bra. Lite ont i knät, men jag kände på mig att det gick bra.
Stannade klockan och blev tokbesviken.
När jag sedan kom innanför dörren var humöret i botten, så jag lade mig ner på hallgolvet och bölade lite. Inte det mest konstruktiva kanske ni tycker, men just då kändes det ganska skönt. Inte för att det hjälpte, humöret är fortfarande i botten och blev inte bättre av att Mr. sprang både längre och snabbare, en utvält tekopp och en ylande katt som aldrig slutar.
Så just nu känner jag helt enkelt: Jävla skitkväll, gå och dö!
/Cilla
Effektiv dag
En bra dag med mycket gjort, så borde fler dagar vara!
Nyklippt och glad!
Måste börja göra detta oftare än en gång om året :P
/Cilla
Fyndat
Min gröna, glada löpartröja!
Med mig hem följde en ny sport-bh, en långärmad löpartröja att ha nu när kylan kryper fram och en ny favoritbh från Salming, för att vara så brutalt manlig så har han lyckats bra med bh-arna! :P
När vi var inne i Ittalas butik hittade jag en helt underbar kanna med muminmotiv, men efter avrådan från mamma "du haar ju redan massa kannor!" så lät jag den stå kvar på hyllan och vänta på bättre tider. Gissa vem som tjöt av förtjusning när vi kom hem och det visade sig att Mami hade en likadan kanna hemma som hon tänkte ge mig i julklapp, men gav den till mig nu istället, så jag inte skulle hinna köpa en egen. Happy kitten! :D
Fick även en söt liten plåtburk för mitt morgon-te som kommer förgylla mina mornar framöver.
Fiiina!
Nu blir det lite kaffe och så ska jag ta itu med rapportskrivandet igen. Har haft mitt roliga för denna helgen.
Lite tända ljus blir det nog också, man får mysa till det lit ei höstmörkret!
/Cilla
Kraftansträngning
2 timmar in och ut ur jeans, provrum och affärer tar på både krafterna och självförtroendet, hur tror de att folk ser ut? de flesta jeans står liksom ut i linningen i ryggen...vissa byxor skulle jag kunna klämma in en fotboll där om jag ville. Så nej, några jeans blev det inte, jag investerade i ett par stretch byxor istället, svarta, tighta, kommer fungera finfint påde till vardags och att dressa upp med en snygg top till fest :)
Kan bli nya favoriterna :)
När jag vaknade i morse var det underbart vacker soluppgång och frost i gräset, hade glömt hur vacker en höstmorgon kan vara. Ska nog pälsa på mig ordentligt sen och ge mig ut i solen, det gäller att ta vara på de dagar när man har både solsken ute och tid över att njuta av det :)
Ikväll blir det öhl och gott sällskap på Ölrepubliken, längtar!
/Cilla
Omstart
Med kaffe i koppen och Peter Gabriel i högtalarna som sällskap tar jag mig sakta genom det, hellre sakta än inte alls ^^
Igår var bara en crappy kväll helt enkelt. Jag skulle springa, men mådde illa, så det blev mest promenad av det hela, det sänkte humöret totalt i botten. Satt sedan här och kände mig liten, dum och ensam. Ingen höjdare direkt, men ett telefonsamtal hemhem löste upp klumpen inombords. Vad skulle jag göra utan min fantastiska familj, de är så fina! ♥ När vi sagt hejdå och lagt på kröp jag upp i soffan med en stor kopp värmande te och tittade på Landet Brunsås innan jag gosade ner mig i sängen.
Jag jobbar fortfarande på det där med att trivas i mitt eget sällskap, att bara vara med mig själv en stund och tycka om det. Oftast går det ju bra i alla fall, det är väl huvudsaken? Alla har en dålig dag emellanåt, det är inget farligt, bara lite obehagligt för stunden.
Ny dag, nya möjligheter, solen skiner, safjället lockar.
Först lite mer plugg, sen ska jag ut och rasta mig själv och mina löparskor i höstsolen :)
Vackert väder får mig att vilja blåsa såpbubblor!
Kaffetant
Vet inte om det har med koffeinberoende att göra eller bara att koffein över lag vidgar blodkärlen en smula och kanske släppte vissa spänningar i knoppen på mig. Anyway, beroende eller ej, kaffe är idag min vän!
feber
Önskar mig bara lite synd-om-dig-bekräftelse och någon som stryker över mitt hår tills jag somnar... Ibland är det inte så kul att vara självständig, vuxen och ha flyttat hemifrån. Blä för feber och ensamhet i kombo!
Body & Soul, slutkörd
Coolaste kollegan ever! ^^
EFteråt fick vi i oss lite lunch och gick in i aulan för att lyssna på föreläsning med Mikael Andersson. 90 minuter har sällan gått så fort, han var fantastisk att lyssna på och hade massa humor. Jätteglad att jag fick chansen att lyssna på hans berättelse.
Proffsig i mässkläder :)
När vi, trötta men glada, så småning om lämnade mässan efter en intensiv dag så promenerade jag till kungsmässan i höstsolen för att möta upp Pappsen. Vi irrade runt en stund på ica innan vi åkte hemhem. Så underbart att komma hem ibland, det är liksom... tryggt där :) Jag drog direkt på mig löparskorna och tog (på rekommendation av Fummelfot) en löptur, trots att det enda jag egentligen ville var att däcka i soffan. SÅ glad att jag tog mig ut! Det var höstkrispigt i luften, sådär på riktigt som det aldrig riktigt blir inne i stan, det doftade skog och fuktig jord och tankarna fick fritt spelutrymme medans fötterna höll takten mot asfalten. Ibland är livet helt enkelt liite bättre än vanligt!
En varm dusch, god middag och lite ostkaka senare åkte jag hem igen, matade kattfröknarna, packade om väskan och åkte till Mr. för en lugn myskväll. Väl där så blev jag helt otroligt trött! All energi bara försvann och när vi väl gick och lade oss hann jag nog knapps pussa Mr. godnatt innan jag sov som ett barn. Välförtjänt sömn.
Hjälpte visst inte så mycket dock, för jag var så sjukt trött imorse... ögonen ville liksom inte öppna sig och kroppen ville verkligen inte röra sig en millimeter utanför täckets värmande kokong. Längesen jag var så trött. Idag har jag skrivit essä och druckit kaffe, ska lägga mig i tid och hoppas att tröttheten går över till imorgon.
/Cilla